Nya förutsättningar & organisationer förr

Kap 1 - Nya förutsättningar

I detta kapitel kommer du lära dig hur förändringskrafterna tvingar företag att arbeta med såväl inre som yttre effektivitet. 

Ett traditionellt företag beskrivs ofta som en låda i vilken det läggs i ett antal resurser som förädlas till färdiga produkter. Företaget går med vinst genom att de färdiga produkternas värde är högre än de resurser som förbrukats. 

Framgångsreceptet för traditionella företag är fler maskiner, färre människor, rationalisering och långa serier.

Åtta förändringskrafter har försatt företagen i nya situationer:

1. Högre förändringshastighet
2. Ökad konkurrens och köparens marknad
3. Ändrade köpvanor
4. Ökad tjänstekonsumtion
5. Grundvärderingar förändras 
6. Ny teknik
7. Rationalisering på nytt sätt
8. Politiska värderingar

Kap 2 - Organisationer förr

I detta kapitel kommer du lära dig byråkratins grundidé och dess för- och nackdelar. En idé som än idag lever vidare i våra organisationer. Ett företags organisation brukar ändras när företagets övriga livsvillkor förändras. 

Från Adam Smiths argument för arbetsledning leder spåret till tyske sociologen Max Weber som skapade "den byråkratiska skolan" och Fredrik Taylor som är fader till de tankar som går under namnet "Scientific Management" - vetenskaplig företagsledning.

Den byråkratiska modellen bygger på:

1. Arbetsledning med en långt driven specialisering och samtidigt standardisering av produkten. Detta leder till enkla rutinuppgifter som lätt kan läras ut till outbildad, billig arbetskraft.
2. Hierarki - pyramidformen där ledare och de ledda är uppdelade  flera nivåer, med makten och tänkandet centraliserat högst upp. 
3. Styrning med hjälp av fasta regler och kontroller för att få enhetlighet, förutsägbarhet och därmed ordning och stabilitet.
4. Belöning efter prestation, dvs. ackordslöner, tyckte Taylor. Belöning och avancemang strikt efter anställningstid, tyckte Weber och tänkte då främst på tjänstemännen. 

Tack vara dessa fyra grundbultar fanns alla förutsättningar för massproduktions-, massadministrations- och masskonsumtionssamhället.

Kritik mot den byråkratiska modellen:

• Effektivitetsparadoxen - pga sin effektivitet växer byråkratin slutligen till sådana gigantiska former att den drunknar i regler och samordningsförsök att den till slut blir ineffektiv.
• Representativitetsproblemet - byråkratin tenderar att närmast leva ett eget liv med egen existens och tillväxt som mål.
• Anpassningsproblemet - i en byråkrati är det viktigare att följa regler än att göra rätt. Eftersom individen ska vara opersonlig och neutral, får hen svårt att lära sig av sina misstag och därmed problem att förnya, lära och utveckla sig själv och sin organisation.